Tillbaka
Fartygstyper
Barkskepp
Ett tremastat fartyg vars aktersta mast (mesanmasten) saknar rår.
Alla master saknar märs och har endast salning. På mesanmasten
för ett barkskepp ett gaffelsegel kallat mesan och ovanför
detta ett så kallat gaffeltoppsegel som löper på
mesanstången (dvs. mastens förlängning) och uthalas
på gaffeln. För övrigt är ett barkskepp tacklat
som ett fullriggat skepp eller ett fregattskepp.
Brigantin
Ett tvåmastat fartyg tacklat nästan som en brigg men mindre.
Har ibland salning i stället för märs på stormasten
och har i olikhet med briggen inte storsegel utan endast gaffelstorsegel
eller briggsegel. Kallas även skonertbrigg.
Brigg
Ett tvåmastat, råtacklat fartyg, upp till 300 ton dräktighet.
En brigg är tacklad som en fullriggare förutom att den på
den aktersta masten för ett stort gaffelsegel, även kallat
briggsegel.
Fullriggare
Ett fartyg med tre eller fler master med rår på alla masterna.
En rå är ett tvärstag på masten och för råsegel,
ett fyrkantigt segel med överkanten fäst vid rån.
Galeas
Ett mindre fartyg med två master, där den främsta masten
är högst och därför kallas stormast. Den aktre masten
är lägre och kallas mesanmast. Masterna är i ett stycke
eller två delar och saknar märs.
Jakt
Ett enmastat handelsfartyg på 20-70 tons dräktighet och 1½
till 3 meters djupgående. Har oftast bogspröt, masten saknar
stång, men har dock så lång topp att ett mindre gaffelsegel
kan föras. Seglen i övrigt är storsegel, med gaffel och
bom, 2-3 stagsegel, samt råtoppsegel (bredfock).
Ketch
En tvåmastad farkost vars aktre mast är den kortare
och där mesanmastens akterkant träffar däck för
om vattenlinjens akterända. Galeas är i sin nutida form en
ketch
Koff
Ett rundgattat, bukigt holländsk handelsfartyg. Är
för det mesta galeas tacklad. Är en dålig seglare, i
och med att den är flatbottnad, men är ett mycket lastdrygt
fartyg.
Kutter
Ett mindre, enmastat fartyg med skarp bottenform samt stort djupgående.
Masten, som har stång, står vertikalt och klyvarbommen ligger
horisontellt. En kutter för bomsegel, gaffeltoppsegel, stagfock,
och klyvare.
Motorfartyg
Medelstora eller större fartyg framdrivna med förbränningsmotorer.
Pråm
Flattbottnat och mycket fylligt, och därmed också lastdrygt
lastfartyg. En pråm saknar rigg. De tidigaste pråmarna bogserades
endast, senare drevs de med explosionsmotor och propeller.
Skepp
Ett större segelfartyg med tre eller flera master.
Skonert
Även kallad skonare. Ett tvåmastat mindre fartyg. Den aktre
masten är stormast, i två delar, utan märs och rår.
En skonert för gaffelsegel, även kallat storsegel, gaffeltoppsegel
och stagsegel. Fockmastens tackling varierar.
Skonertskepp
Ett segelfartyg med 3 till 5 master, vars fockmast är
i tre delar och försedd med märs och rår. Övriga
master är i två delar, utan märs och rår och för
endast gaffelsegel och gaffeltoppsegel.
Slup
Mindre enmastat kustfartyg. En slup har även stång, salning
bogspröt och klyvarbom och för storsegel, gaffeltoppsegel,
stagfock, klyvare och jagare, ibland även bredfock. Vanligtvis
har en slup en dräktighet på 20-90 ton och 1½- 3 meters
djupgående.
Ångare
Även kallat ångfartyg. Fartyg som framdrivs med
hjälp av en i detsamma befintlig ångmaskin.
Källa: Johan Häggs artiklar och illustrationer i Nordisk
Familjebok från 1904. Definitionen av ketch är hämtad
från Sohlmans Sjölexikon, Stockholm,1955.