Tillbaka

Kommentarer till normering av dödsorsaker i DDSS

Syftet med normeringen av dödsorsaker och sjukdomsnamn är att bättre tillgängliggöra den rika information som finns i dödböckerna. Genom normeringen kan forskare, vare sig det gäller akademisk forskning eller släktforskning på lekmannanivå, snabbt kunna göra både kvantitativt stora sökningar för statistisk analys och sökningar på mer specifika diagnoser. Materialet lämpar sig väl för jämförande studier mellan stad och landsbygd och mellan olika tidsperioder.

På grund av variationsrikedomen i källorna har vi undvikit att göra en snäv kategorisering och normeringen har skett i olika steg. Här nedan presenteras de olika sökvägarna och tankarna med dem.

1. Ofta förekommer både två och tre olika diagnoser i dödboken. I ett första steg av normeringen har dessa delats upp i enskilda poster. Även sammanhängande diagnoser har delats upp. I sökrutan onormerat/normerat går det dels att söka efter originalstavning på de mer än 250 000 olika unika posterna. Denna sökning passar för den som vet exakt vad som står i posten eller för den som söker efter språkliga variationer, hur ofta förekommer exempelvis ordet influenza i jämförelse med influensa?
2. För normerad sökning finns ett index med över 3 000 sjukdoms- eller dödsorsaksvarianter. Normeringen i detta skede gäller främst stavning. Endast i en del fall har ord förenklats eller bytts ut mot synonymer. I index kan man finna bestämningar som akut, kronisk eller vänstersidig framför en specifik diagnos, exempelvis akut lunginflammation. I den fortsatta normeringen har dessa bestämningar tagits bort. Andra sammansatta diagnoser, som exempelvis "tuberkulös hjärnhinneinflammation" har skilts åt redan i detta skede. Detta för att man skall kunna söka på både tuberkulos och hjärnhinneinflammation.
3. I index finns också uppgift om hur ofta olika varianter förekommer i databasen. Observeras bör, att om diagnosen angivits både på svenska och på latin, exempelvis "meningitis" och "hjärnhinneinflammation" finns bägge benämningarna med. Uppgifterna i index gäller alltså antalet poster som innehåller en specifik benämning, inte antalet individer som dött av denna sjukdom. Anledningen till detta är dels att det kan vara en fördel att kunna söka både på svenska och latinska benämningar, del att den svenska översättningen av latinet i källorna inte alltid är densamma.
4. I sökrutan kvalificerat har en samgruppering av sjukdomsbenämningarna gjorts. Här har de latinska benämningarna översatts eller försvenskats. En alltför strikt kvalificering har dock undvikits då det inte alltid är möjligt att översätta äldre sjukdoms- eller symptombenämningar till en modern terminologi. Ibland är sjukdomarna vagt och allmänt definierade och ibland väldigt preciserat. Exempelvis kan "akut gastrointestinal katarr" i en dödsnotis vara detsamma som "magåkomma" i en annan. Bröstsjukdom kan betyda både lunginflammation och bröstcancer. De mest frekventa sjukdomarna samt vissa äldre sjukdomsnamn står som en egen kategori medan andra vagt definierade eller sådana som förekommer enstaka gånger står som exempelvis "övriga lungsjukdomar". Under temasidor kan man se hur sjukdomsnamnen klassificerats.
5. Observera att det inte enbart är det vi idag anser som dödliga sjukdomar och olyckfall som antecknats i dödböckerna. Om ingen medicinsk kunnig har ställt diagnos på den döde, så har man antecknat det symptom som personen lidit av, exempelvis hosta. Ibland står det att en person dränkt sig själv på grund av "sinnessvaghet", då kan man träffa på denna individ vid sökning både på sinnessvaghet och på drunkning. I sökrutan övrigt finner man personen även med sökning på självmord. Under temasidor går det att se vilka sjukdomsbenämningar som grupperats samman.
6. I sökningen på kroppsdel kan man söka efter ansikte, hjärta, ben och så vidare. Syftet har här varit att komma så nära det aktuella organet som möjligt. Om en person anges ha dött av "benbrott" får man träff på skelett och benvävnad, men om det anges i dödboken att personen "brutit vänster underarm" får man träff på "armar och ben". Uttrycket "bröstet" kunde beteckna både hjärta, lungor, tarmar, bröstkörtlar och revben. I de fall ett visst uttryck, exempelvis "håll och styng i bröstet" allmänt anses vara synonymt med någon annan diagnos, i detta fall "lungsäcksinflammation", har den normerats som detta. Men i sökning på kroppsdel återfinns det under "bröst och bål". (Om man vill veta hur många som dött av "håll och styng" kan man söka i index.)
7. I sökrutan övrigt kan man finna de notiser som ger lite mer information om dödsfallet än själva sjukdomen eller symptomen. Om det i dödboken angivits att en person dött genom olyckfall anges detta under övrigt (utom för drunkningsfallen som återfinns under sökrutan klassificerat). Har det inte angetts att det rör sig om ett olycksfall kan man inte heller söka på olycksfall, oavsett om det är uppenbart att så är fallet.
8. Det är inte möjligt att göra kombinationssökning mellan kvalificerat och kroppsdel. För bästa resultat rekommenderas istället att man gör flera sökningar. Däremot går det utmärkt att göra kombinationssökning på en av sökrutorna under Dödsorsaker och exempelvis ort och ålder.