När man läser i husförhörslängder eller församlingsböcker ser man ofta, särskilt
i längder från församlingar som ligger nära havet, anteckningar om sjömän eller
att någon "vistats till sjöss," "på sjöresa" etc. Hur många
sjömän det gäller kan man få en uppfattning om med hjälp av antalet inskrivna
vid sjömanshusen:
1884 30 325
1899 29 984
1916 43 669
1917 48 875
Hur ska man göra för att få fram uppgifter om sjömän?
Med föreliggande uppsats vill jag ge en orientering om sjömanshusen och några
olika handlingar i deras arkiv som har betydelse vid efterforskningar av
sjömän.
Sjömanshusen hade flera arbetsuppgifter utöver att föra förteckningar över och
mönstra sjömän ( t.ex. arbetsförmedlings- och understödsverksamhet och
fartygsmatrikelföring - fartygsregistreringen centraliserades 1892 till
kommerskollegium). Dessa andra uppgifter kommer jag att gå närmare in på i ett
annat sammanhang.
Sjömanshusen och deras distrikt
Sjömanshusinstitutionen har sitt ursprung i "Kongl. Maj:ts Nådige
Reglemente hwarefter coopvaerdie- Skeppare och Skeppsfolk hawfa sig at
rätta." 1748-03-30 stadgades det bl a att - till beredande av understöd åt
gamla sjömän - skulle inrättas ett sjömanshus i Stockholm. Samma år inrättades
Stockholms sjömanshus. Det hade hela riket som arbetsområde. Efter en anhållan
från Göteborg fick genom Kungl. förklaring 1752 - 08-04 Göteborg och övriga
stapelstäder som ville inrätta sjömanshus rätt att disponera de på orten
inflytande sjömanshusmedlen för understödsverksamhet bland ortens eget sjöfolk.
1753 inrättades sjömanshuset i Göteborg och det blev så småningom regel att
varje stapelstad skulle ha sitt sjömanshus . Sjömanshusen fick efter hand
vidgade arbetsuppgifter. Från att ursprungligen ha varit en sjuk - och
understödskassa åt sjöfolket, kom sjömanshusen att utöva en viss del av statens
kontrollerade verksamhet ( se bl a kapitlen inskrivningsregistren och på - och
avmönstringsliggare).1796 hade 38 stapelstäder (därav flera i Finland) egna
sjömanshus.
Någon skyldighet att inrätta sjömanshus fanns dock inte förrän 1864 då
kommerskollegium ålades att föranstalta om inrättande av sådana i de nio
stapelstäder som då ännu saknade sådant.
1870-03-04 (1) med giltighet från 1871-01-01,
intogs en bestämmelse i det nya sjömanshusreglementet att det skulle finnas ett
sjömanshus i varje stapelstad, och därmed upphävdes 1748 års
reglemente.1871-03-10 (2) förordnade Kungl
Maj:t om distrikten för de särskilda sjömanshusen i riket.
Senare uppgifter om vilka områden sjömanshhusen skulle omfatta finner man i
kommerskollegii författningssamling (serie A) samt i Kungl. sjöfartsstyrelsens
meddelanden (allmänna serien). 1911 -07-13 (3) (
med giltighet från 1912-01-01) kom en ny förordning angående sjömanshusen i
riket samt sjöfolks på och avmönstring m. m varvid 1870 sjömansreglemente
upphävdes. Förordningen innebar bl a att Kungl Maj:t fick rätt att bestämma var
sjömanshusen skulle finnas. Kungl Maj:t beslöt 1938-06-17 om indragning av 17av
47 sjömanshus fr o m 1939- 07-01, eftersom man ansåg att det fanns för många
sjömanshus
1939-06-09 (4) (med giltighet från 1939-07-01)
kom en ny kungörelse angående sjömanshusen i riket samt sjömäns på och av
mönstring m. m som upphävde 1911 års förordning. Enligt beslut av 1960 års
riksdag upphörde de 30 dåvarande sjömanshusen med sin verksamhet 1961-06-30. De
ersattes av 20 statliga organ som fortfarande kallas sjömanshus.
1961-04-14 (5) (med giltighet från 1961-07-01)
utfärdades en ny förordning om registrering och mönstring av sjömän.1967
ändrades antalet sjömanshus till 16. De fyra sjömänshus som då drogs in låg
inte inom landsarkivets i Lund distrikt.
Enligt Kungl Maj:ts beslut 1969-12-05 (6) upphörde
sjömanshusen med sin verksamhet vid utgången av år 1969. Sjömanshusens
arbetsuppgifter hade den 1juli 1961övertagits av 20 privata
sjömanshusstiftelser (vilka i sin tur upphörde 1973 (7)
och statliga sjömansnämnder (de 11 lokala sjömansnämnderna upphörde 1969-06-
30), samt 1969 07- 01 av sjömansförmedlingarna och sjömansregistret.
Den senare förändringen innebar att arbetsmarknadsstyrelsen efter 1969-06-30
utsåg mönstringsförrättare inom riket efter samråd med sjöfartsverket. Numera
(1987) utser sjöfartsverket ensamt mönstringsförrättare.
Vika sjömanshusarkiv finns i landsarkivet?
I landsarkivet i Lund förvaras 14 sjömanshusarkiv. Uppställningen nedan redogör
för vilka sjömanshus som finns, samt (i de flesta fall) under vilken tid dessa
existerat:
Falkenberg |
1866 - 1939 |
Malmö |
1755 - 1969 |
Halmstad |
1790 - 1961 |
Ronneby |
1883 - 1939 |
Helsingborg |
1862 - 1969 |
Simrishamn |
1871 - 1939(8) |
Karlshamn |
1774 - 1969 |
Sölvesborg |
1864 - 1961 |
Karlskrona |
1753 - 1961 |
Trelleborg |
1868 - 1961 |
Kristianstad |
1754 - 1961 |
Varberg |
1817 - 1939(9) |
Landskrona |
1864 - 1969 |
Ystad |
1801 - 1961(10) |
Inskrivningsregistren
I inskrivningsregistret (11) (normalregistret)
noterades inskrivningsår, dag, nummer, vederbörandes namn, födelsedata (ibland
även föräldrarnas namn), kyrkobokföringsort etc. Inskrivningsnumret följde
sjömannen till dess att han avfördes ur registret (i vissa fall fick sjömannen
nytt nummer vid omläggning av registren).
Vid varje mönstring gjorde man i inskrivningsregistret en hänvisning till andra
handlingar som ger närmare besked om själva anställningen.
En kolumn brukar innehålla uppgifter om tjänstgöring där man på- eller
avmönstrat inom det egna distriktet. De siffror som brukar finnas i denna
kolumn ( vanligtvis år och uppslagsnummer) hänvisningar till på - och
avmönstringsliggarna (12). (Se vidare under
denna rubrik.) En kolumn brukar innehålla uppgifter om tjänstgöring där man på
- och / eller avmönstrat inom annat sjömanshusdistrikt, eller där på - och
/eller avmönstring skett vid konsulat.De siffror som brukar finnas i denna
kolumn (vanligtvis år och uppslagsnummer) är hänvisningar till rapporter om
mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat (13).
(Se vidare under denna rubrik.)
Genom att kombinera de uppgifter man får fram i på- och avmönstringsliggarna vid
det egna sjömanshuset och rapporterna (meddelandena) om mönstring vid andra
sjömanshus och konsulat kan man få fram uppgifter om sjömannens sjöresor.
I 1870 års sjömanshusreglemente fastställdes ett formulär för ovan nämnda
inskrivningsregister. I reglementet finns bl a närmare bestämmelser om vem som
skulle införas i inskrivningsregistret.
I de flesta fall jag undersökt har sjömännen skrivits in vid det sjömanshus inom
vars distrikt de första gången påmönstrat oberoende av kyrkobokföringsort.
Flera skåningar finns därför inskrivna vid sjömanshuset i Stockholm.
Kvinnor blev ej inskrivna vid sjömanshusen före 1934. För tiden dessförinnan är
enda möjligheten att få uppgifter om dessa att söka i äldre sjömansrullor,
eftersom det är enda stället där de blev antecknade.
Inskrivningsregistersystemet behölls till 1939, då det ersattes av ett
kortsystem med s k huvudkort.
Inskrivningsregistret från 1939 skulle i princip omfatta alla svenska som var
anställda ombord och yrkesverksamma i svensk handelssjöfart. Till denna
yrkeskår räknade man till en början inte dem, som var sysselsatta på fartyg i
svensk inre fart.
Eftersom registren skulle omfatta svenska sjömän finns utländska sjömän som
seglade i svenska handelsflottan före 1962 oftast inte upptagna. Den enda
möjligheten att få uppgifter om dessa är att söka i äldre sjömansrullor,
eftersom det är det enda stället där de blev antecknade.
Inskrivningsregistret skulle granskas av sjömanshuset en gång om året. Då
avfördes de som inte längre ansågs vara sjöfarande. Däremellan förekom
avregistrering t ex vid dödsfall eller när sjömannen anmält att han lämnat
yrket. Huvudkorten togs vid avregistreringen ut ur inskrivningsregistret och
sorterades in i ett särskilt register över avförda, det s k arkivregistret.
Flera avregistrerade tog åter anställning till sjöss. Deras huvudkort togs då
ur arkivregistret och placerades åter i inskrivningsregistret.
Var och en som tillhörde ett lokalt inskrivningsregister blev fr o m 1961 också
registrerad hos sjöfartsstyrelsen i ett centralt register av referenskaraktär.
Sjömanshusen och andra institutioner lämnade fortlöpande information till detta
centrala register. Korten för dem som avregistrerats ur det centrala registret
( d v s 1961 - 1969) samlades i ett register. Detta register hade sin
motsvarighet i de lokala arkivregistren vid sjömanshusen.
Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde 1969 - 07- 01 och ersattes
av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för
det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till
sjömansförmedlingen därstädes under namnet sjömansregistret. Dit fördes också
dåvarande sjöfartsstyrelsens centrala referensregister över svenska sjömän.
Samtidigt överlämnades sjömanshusens huvudkort tillsammans med kopior av
sjötjänstutdrag. Dessa arkivalier finns numera (1978) hos sjöfartsverket i
Norrköping.
Om man önskar mönstringsuppgifter rörande svenska sjömän efter den 1juli 1939
kan man skriva eller ringa till sjöfartsverket, sjömansregistret, Box 739, 601
16 Norrköping. tel: 011/19 13 83. Huvudkorten är sorterade i personnummer
ordning. Ange därför sjömannens födelsetid vid kontakt med sjömansregistret.
Kopior av huvud orten expedieras.
Följande uppställning redogör för vilka register över fartygsbefälhavare och
sjöfolk som förvaras i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland och Blekinge ( Det
kan finnas luckor i beståndet):
Registren är delvis mikrofilmade. Mikrokorten går att köpa genom Lunds
Landsarkiv eller hyra genom SVAR (Svensk arkivinformation) i Ramsele.
Sjömansrullor (14)
1841- 03 - 01 (15) (med giltighet från 1841-
07- 01förordnade Kungl Maj:t vilka pass - och nationalitets handlingar som
skulle finnas på svenska fartyg över 10 lästers dräktighet i utrikes fart.
Bland dessa handlingar fanns sjömansrullan. Rullans utseende framgår av en
bilaga till förordningen. Den kunde utfärdas av sjömanshusdirektionen i den
stad varifrån fartyget avgick från lanthamn, av sjömanshusdirektionen i
närmaste stad. Fanns det ej något sjömanshus fick magistraten utfärda rullan.
Sjömannsrullan innehåller uppgifter om fartyget och dess besättning (16).
Följande uppgifter finns om besättning (normalfallet):
Den mönstrandes namn ( i bland anges bara namnet med initialer) födelsetid och
ort, kyrkobokföringsort , sjömanshus där vederbörande var inskriven samt
registrering nummer på mönstringsnummer, påmönstringsort och tid,
förhyrningstid, befattning ombord behörighetsbevis (i förekommande fall),
löneuppgift, avmönstringsort och tid samt anledning, hyresavgift och slutligen
den avmönstrades kvittens.
Sjömansrullorna medföljde fartyget och uppdaterades kontinuerligt. Dess
giltighetstid var regel ett år. I vissa inskrivningsregister har en del
uppgifter (hänvisningar) rörande sjömännens på- och avmönstring utelämnas. Då
måste man kontrollera sjömansrullorna. Sjömansrullorna före 1900 kan vara
spridda på många sjömanshus. En rulla utfärdad den 1 januari 1900 eller senare
är förvarad i det sjömansarkiv inom vars distrikt fartyget varit hemmahörande
vid rullans utfärdande.
Följande uppställning redogör för sjömansrullor i sjömanshusarkiven i Skåne,
Halland och Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet):
Falkenberg |
1879 - 1934 |
Malmö |
1869 - 1969 |
Halmstad |
1872 - 1961 |
Ronneby |
1900 - 1935 |
Helsingborg |
1866 - 1969 |
Simrishamn |
1873 - 1939 |
Karlshamn |
1844 - 1964 |
Sölvesborg |
1875 - 1960 |
Karlskrona |
1868 - 1960 |
Trelleborg |
1882 - 1961 |
Kristianstad |
1879 - 1961 |
Varberg |
1851 - 1911 |
Landskrona |
1864 - 1969 |
Ystad |
1882 - 1961 |
I vissa arkiv finns det alfabetiska register över sjömänsrullorna. Sådana kan
även förekomma som bilagor till arkiv förteckningarna.
Manskapsförteckningarna (18) kan sägas sig vara
en slags rulla för mindre fartyg. Fartyg om minst 20 bruttoregisterton skulle
ha en manskapsförteckning om de ej hade sjömansrulla. Manskapsförteckningarna
gällde bara för svenska farvatten. Skulle fartyg klareras ut måste de ha en
sjömansrulla.
På- och avmönstringsliggarna
På - och av mönstringsliggarna upprättades i sjömanshusen. De omfattar främst
uppgifter om mönstringar som gjorts inom det egna distriktet. De är mestadels
förda fartygsvis i kronologisk ordning. Vissa mönstringsliggare har alfabetiska
register. Ibland finns särskilda mönstringsliggare uppgjorda vid
tullinspektion, tullkammare eller tullstation. Dessa förvaras också i
sjömanshusarkiven.
1939 - 1961fördes samma uppgifter på de tidigare omnämnda huvudkorten som i
mönstringsliggarna. Mönstringsliggarna upphörde att föras 1961-06-30.
Eftersom på- och avmönstringsliggarna är baserade på uppgifter ur
sjömansrullorna kan uppgifter som finns i på- och avmönstringsliggarna även
återfinnas i sjömansrullorna.. Man ska vara uppmärksam på att det ofta
förekommer felaktiga uppgifter i dessa.
Inskrivningsregistrens hänvisningar till på - och avmönstringsliggarna
(vanligtvis år och uppslagsnummer) gör att dessa normalt används för att få
fram uppgifter om sjömännens sjöresor. Man kan gå direkt till sjömansrullorna
för att få fram uppgifter om sjömännens sjöresor. Man kan gå direkt till
sjömansrullorna för att få uppgifter om mönstringar m.m. rörande en viss person
endast i de fall man vet att personen tjänstgjort på ett visst fartyg vid en
viss tidpunkt. Med hjälp av anteckningarna i inskrivningsregistren måste man
annars först gå omvägen via på- och avmönstringsliggarna innan man kan få fram
premiär uppgifter ur sjömansrullorna.
Följande uppställning redogör för på- och avmönstringsliggarna i sjömansarkiven
i Skåne, Halland och Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet):
Falkenberg |
1896 - 1939 |
Malmö på |
1804 - (1962) |
Halmstad |
1807 - 1961 |
av |
1831 - (1962) |
Helsingborg |
1862 - (1962) |
Ronneby |
1883 - (1939) |
Karlshamn |
1780 - (1963) |
Simrishamn |
1871 - 1939 |
Karlskrona |
1871 - 1961 |
Sölvesborg |
1864 - 1961 |
Kristianstad |
1871 - 1961 |
Trelleborg |
1868 - 1961 |
Landskrona |
1864 - (1936) |
Varberg |
1851 - 1939 |
Ystad |
1848 - 1961 |
|
|
Rapporter (meddelanden) om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat
Innehåller uppgifter om på- och avmönstring av sjöfolk tillhörande annat
sjömanshus. De sänds till det sjömanshus där den mönstrade sjömannen var
inskriven.
När en sjömansrulla efter besättningens avmönstring, kommit sjömanshuset
tillhanda, sändes dylika meddelanden till varje sjömanshus där upptagna sjömän
var inskrivna.
När rapporterna kom in till sjömanshuset numrerades de i löpande följd och bands
ofta in. De kallades rapportböcker. I inskrivningsregistren t o m 1939 - 06 -
30 finns en särskild kolumn med hänvisningar till dessa rapporter (19).
Följande uppställning redogör för vilka rapporter om mönstringar vid andra
sjömanshus och konsulat, som förvaras i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland
Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet).
Falkenberg |
1877 - 1939 |
Malmö |
1873 - 1962 |
Halmstad |
1885 - 1961 |
Ronneby |
1885 - 1939 |
Helsingborg |
1871 - 1968 |
Simrishamn |
1871 - 1939 |
Karlshamn |
1878 - 1965 |
Sölvesborg |
1871 - 1961 |
Karlskrona |
1871 - 1961 |
Trelleborg |
1871 - 1961 |
Kristianstad |
1922 - 1961 |
Varberg |
1871 - 1923 |
Landskrona |
1871 - 1961 |
Ystad |
1871- 1960 |
Sammanfattning
Vid eftersökningar av sjömän i sjömanshusens arkiv skall man starta med
inskrivningregistren. Med hjälp av anteckningar i dessa registren kan man i de
allra flesta fall genom en kombination av uppgifter i på- och
avmönstringsliggarna vid det egna sjömanshuset och rapporterna (meddelandena)
om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat skapa sig en föreställning om
sjömännens sjöresor. Om man vill ha en mera fullständig bild skall man sedan
undersöka sjömansrullorna för de aktuella fartygen.
Noter
Seriehänvisningar gäller sjömanshus inom Lunds landsarkivdistrikt
1 SFS 1870: 16
2 SFS 1871: 10
3 SFS 1911: 86
4 SFS 1939: 306
5 SFS 1961: 87
6 Prop 1969:138, SU 161, rskr 325,
regleringsbrev 1969-12-05
7 Kungl brev 1972-05-05
8 Inrättades 1870 eller 1871. Handlingar
finns från 1871
9 Handlingar finns från 1817
10 Tillkom någon gång 1748 - 1755.
Handlingar finns från 1801
11 Serie D I d ( serie D I b när det
gäller Varberg)
12 Vanligtvis serie D I a respektive D
I b
13 Serie E X ( i Karlskrona E X a och E
X b samt i Varberg E VII)
14 Serie E III (i visa fall är de
uppdelade på E III a, E III b och E III c)
15 SFS 1841: 8
16 Närmare regler för rullans
utfärdande mm framgår av förordningen
17 I vissa fall även rullor från 1968 -
1969
18 Serie E IV
19 Se ovan under kapitlet
inskrivningsregistren
|