Svensköps kyrka 2008, foto: Åke Moberg
|
| |
| Indelning: | 1542 utbruten ur Saritslöv, 2002 uppgått i Hörby. |
| Om socknen: | Svensköp består av småbrutet odlingslandskap med skog och mossar på Linderödsåsen.
Ortnamnet (1421 avskrift de Swenschop, avser den namngivande kyrkbyn) innehåller mansnamnet Sven och köp köpt gård eller mark.
Källa Nationalencyklopedin |
| Om kyrkan: | SVENSKÖPS KYRKORUIN
Den första kyrkan på denna plats var troligen en stavkyrka uppförd på 1100-talet. Den ersattes av en stenkyrka uppförd i fyra etapper. Första delen, nuvarande koret, tillkom på 1200 - 1300-talet. Andra delen, främre delen av långhuset, tillkom på 1400-talet. Tredje delen, vapenhuset och klockstapeln, tillkom senare på 1400-talet. Sista etappen var den tillbyggnad av långhuset som skedde 1770, då också kyrkklockan, Mariaklockan gjuten år 1631, flyttades till ett trätorn på västra muren.
Kyrkan var nu 32 3/4 alnar lång. Östra delen var 6½ alnar bred och 5 alnar 3 tum hög. Mellersta delen var 9 alnar bred och 7 alnar hög. Västra delen var 8½ alnar bred och 7 alnar hög. Mellersta och västra delen hade 1 3/4 alnar och östra delen 1½ alnar tjocka murar. Det fanns 6 fönster, 1½ alnar breda och 2 alnar 6 tum höga. Taket var från början ekespån, men senare dels av spån, dels av tegel och dels av järnplåt. Utvändigt var kyrkan rappad och vitmenad. Sakristia fanns inte. Predikstolen stod vid södra långsidan. Altaret var uppfört av gråsten och på framsidan klätt med tegel. Altarets längd var 125,5 cm och bredd 110 cm. Ursprungliga höjden har icke kunnat fastställas.
Före den sista tillbyggnaden fanns 22 bänkar förutom skriftebänken och klockarestolen och på läktaren vid västra sidan sex bänkar. Sittplatser fanns alltså för 112 personer. Efter tillbyggnaden 1770 fanns 37 stolrum med sittplatser för 146 personer och på läktaren över kvinnosidan 11 fasta bänkar och sittplatser för 45 personer. Sittplatser fanns alltså nu för 191 personer.
På 1850-talet var kyrkan i så bristfälligt skick att reparation ej kunde komma i fråga. 1851 beslöts att bygga ny kyrka i Kilhult. Den gamla kyrkan fick förfalla och återstod som ruin och ödekyrkogård. Kyrkoruinen restaurerades 1951.
Den äldsta gravstenen är från 1638 och minner om Jon Jensön och Tröls Lafresön i Elmhult. Vid kyrkporten finns en gravsten över Påhl Svensson i Bylycke. Han och hans hustru Svenborg Torkelsdotter begrovs här 1 Maj 1710. Vid kyrkogårdens norra sida planterade Anders Eriksson i Högestad 1827 2 st granar, varom en minnessten vittnar.
Denna beskrivning enligt skylt på plats vid grinden till kyrkoruinen.
Den nuvarande kyrkan av sten med torn och smalare tresidigt kor och sakristia byggdes 1863-64 och ersatte den 1769 ombyggda medeltidskyrkan. Den romanska dopfunten har överförts till den nya kyrkan.
Uppgifterna ur Nationalencyklopedin. |
Länk till kyrkoarkivförteckningen i NAD |
Länk till häradsekonomisk karta hos Lantmäteriet |
|
Utförda skiften i socknen |
| Ort | Storskifte | Enskifte | Laga skifte |
| Kilhult | | 1821 | |
| Svensköp | | 1828 | |
| Älmhult | | 1810 | |
|
Var finns kyrkan/kyrkoruinen? Karta |